Min presentation av mig genom musik

Hej allihopa! Det är Rossella och jag vill presentera mig själv genom musik. Musik har alltid varit en del av mig: det hjälpte mig att lida mindre i svåra stunder, det gjorde mig gladare och mer entusiastisk i trevliga situationer.

En av de mest viktiga sångerna i mitt liv är ”Who’s lovin you” av Jackson 5. Jag hörde den för första gången när jag lärde känna min bästa vän, på semester, nära havet och det är en av sakerna som gör oss riktigt nära varandra: den symboliserar vår vänskap som måste stå ut med stort geografiskt avstånd.

Det är så viktigt därför att vi är så långt från varandra ovh den här sången gör att vi känner oss närmare varandra. Faktum är att varje gång jag saknar henne lyssnar jag på den här sången, får starka känslor som om det var för första gången jag lyssnade på den. Jag blev förtjust i rytmen och texten från första gången jag hörde den även om jag var för ung för att kunna förstå engelska. Jag var riktigt kär i den här sången men förra året upptäckte jag varför jag blev mer och mer fäst vid den: ”Who’s lovin’ you” var min idols favoritsång som han sjöng när han var 13 år i ett TV-program. Så den här sången representerar inte bara relationen mellan mig och min bästa vän, utan den är också en koppling till min idol.

När jag gick på lågstadiet var min musikidol ”Violetta” och jag övertygade mina föräldrar att ta mig till en av hennes konserter. Jag kunde alla hennes låtar utantill på italienska och spanska och jag brukade sjunga dem högt för att tråka ut min syster för at hon hatade dem!

Jag brukade också sjunga Violettas låtar för att trösta mig själv och som en tillflyktsort när jag var mobbningsoffer. När serien slutade började jag lyssna på många olika sorters musik. Det finns många låtar som representerar mig, som ”In my blood” av Shawn Mendes. I den låten är sångaren förvirrad och känner sig ensam; han säger att ibland känner han sig ensam även om han är omgiven av människor. Jag också. Ibland känner jag för att lägga av med allting och åka någon annanstans, men det kan jag inte göra. Det skulle inte ligga i min natur, eftersom jag tror på att man måste var stark och bemöta varje problem.

En annan låt är ”Non ridere di me” (Don’t laugh at me) av Thomas. I refrängen säger han att han inte åka utan en person och att det är bara med henne han mår bra. För mig är personen han pratar om inte bara en person utan alla personer jag älskar.

Jag försöker nu att skapa en definition av musik: musiken gör det möjligt att uttrycka känslor och identitet, det är att möta andra människor, det är att vara oss själva.