För lärare

Syfte och mål

Syftet med detta material är att belysa vikten och värdet av elevernas många identiteter dvs det enkla faktum att eleverna är flickor och pojkar; att deras familj härstammar från deras bostadsort eller någon annan plats; att de kan komma från olika länder; att de kan ha samma eller olika intressen, sport och underhållning etc.

I det här projektet tror vi på en enorm potential i elevernas många identiteter, en potential som vi kan använda till att uppnå många viktiga mål samtidigt.

• Stärka alla elever, både infödda och utlandsfödda
• Stötta och uppmuntra elever till att uttrycka deras individuella och familjeberättelser, minnen och upplevelser av att flytta till nya platser, språk, aspekter av identiteter, rädslor, hopp och känslor av stolthet över att tillhöra en grupp, så att de kan inse de mångfacetterade och flexibla karaktärerna i deras identiteter och reflektera konstruktivt.
• Öka medvetenheten om vad det innebär att ”tillhöra” och att vara ”olik” hos alla elever, både de som tillhör den dominerande kulturen och de som är nyanlända.
• Förbättra relationer och dynamiken i skolan
• Säkerställa en bättre integration och utveckling av lämpliga färdigheter hos nya studenter.

Nyckeln till att uppnå dessa mål är hur vi hanterar elevernas likheter och skillnader. Tanken med materialet är att uppmuntra eleverna till att tänka och processa både deras likheter och skillnader – inte bara de som är uppenbara utan också de mindre uppenbara, som kan beskriva eleven på ett annat sätt eller till och med som en länk mellan studenter.

Vi vill inte att eleverna ska tycka att alla är annorlunda och att dessa olikheter inte har någon betydelse eftersom vi är alla människor med samma grundläggande egenskaper. Vi vill få eleverna att reflektera över det faktum att det som gör dem olika några av sina klasskamrater också gör dem lika andra. Till exempel kan nyanlända elever från Syrien vara olika nyanlända elever från Afghanistan när det gäller deras vanor och preferenser och istället kanske vara mer lika grekiska barn i det avseendet. Omvänt kan elever från Afghanistan kanske se att de är lika en del grekiska barn avseende vissa egenskaper t ex. grekiska barn som bor i byar i bergen kan känna att de är olika de grekiska barnen i städerna.

Kombinationerna och möjligheterna när man presenterar sig själv på det här sättet är oändliga och de innefattar många delar; nationella (t ex. språk), kulturella (t ex. religion), demografiska (stad/ landet), kön, ”smak”, fritid mm. I arbetet med att identifiera likheter och olikheter finns det två huvudmål för alla elever:

• Presentera delar från deras egen historia (personlig, familj eller annan gemenskap) som de är stolta över.
• Att reflektera över styrkan och flexibiliteten i att kunna presentera sig själv på olika sätt.

Insamlandet av material

Eleverna tog hjälp av sin familj (eller andra) för att få kunskap om deras olika identiteter. De sökte efter information om sin familjs eller andra släktingars/ vänners bakgrund.

Vid insamlandet av materialet använde de deltagande lärarna olika metoder; personliga berättelser, gruppintervjuer av elever, intervjuer av andra människor, familjeträd, berättelser eller dramatiseringar om svåra stunder i deras personliga historier. En sak som är symbolisk och central i detta material, är ryggsäcken. Eleverna tillfrågades om vad de ansåg vara viktigt och som de skulle packa ner i sin ryggsäck om de var tvungna att fly eller överge deras hem.

Notera att eleverna inte fick några specifika eller förutbestämda stimuli för att samla in materialet dvs. det användes inga texter eller filmer för att öka elevernas medvetenhet om svårigheterna med att invandra.

Materialet är skapat utifrån elevernas egna frågor för att upptäcka på vilka sätt vi är olika och på samma gång lika varandra dvs. materialet är skapat ur ett ”bottom up” perspektiv.

Insamlandet av materialet var inte lätt utan det fanns en del svårigheter som behövde lösas. Till exempel pratar inte eleverna så gärna om emotionellt laddade upplevelser, de vet heller inte hur de andra eleverna kommer att bemöta dem. Det positiva var att dessa svårigheter löstes genom att de undervisande lärarna hade fått elevernas förtroende.

Även för lärarna fanns det en del hinder att komma över. Hindren kommer från deras institutionella roll och deras engagemang i den dominerande kulturen, som per definition presenteras som "välkomnande".

Analys och kategorisering av materialet

Materialet som presenteras här är bara en del av ett väldigt stort material. Urvalet baserades på omfång och hur materialet kan leda till reflektioner i förhållande till projektets mål. Vi valde alltså inte berättelser utifrån att de var ”vackra”, språkliga eller estetiskt bra på bekostnad av andra berättelser som inte var lika utvecklade. Utifrån att eleverna skulle kunna reflektera över olikheter och likheter valde vi texter och bilder som innehöll så många och olika kriterier som möjligt. Med detta urval försöker vi visa "exemplariska" sätt, som eleverna själva har hittat, att hantera flera identiteter t ex. sätt att leva, sätt att skapa mening, att känslomässigt hantera resan från ett land till ett annat, minnen, "olikhet" och en känsla av "tillhörighet" med fokus på att belysa de många möjliga sätten att uppfatta dessa sätt och metoder.

Materialet är indelat i fyra kategorier. Syftet med denna kategorisering var att underlätta och kanalisera reflektionerna i de riktningar som framkommit, i materialet, för att utveckla reflektionerna vidare. Även andra möjliga kategorier diskuterades t ex ursprung, ledig tid osv. innan vi kom fram till följande fyra kategorier:

• Passager och identiteter
• Rötter, familj och samhällsband
• Likheter och olikheter med andra
• Min ryggsäck

Det är viktigt att klargöra att dessa fyra kategorier överlappar varandra och att de innehåller andra relevanta underkategorier. En text som handlar om resor till exempel kan också handla om familjen och vice versa.

Målet för materialet och den aktuella kategorin är att inspirera eleverna och oss till att diskutera och reflektera över de många identiteter som vi alla har. I arbetet med detta kan vi lärare upptäcka styrkan och möjligheterna med olika identiteter utan stressen med att placera in dem i olika, på förhand bestämda, fack.

Koppla samman berättelserna med läroplanen

De insamlade berättelserna kan användas i undervisningen på många olika sätt; de kan till exempel användas till högläsning eller som en grund till att utveckla intressanta projekt men de kan också användas till att berika undervisningsmaterialet i olika skolämnen.

Vissa är verkliga historier som innehåller de typiska textstrukturerna för en berättelse vilka kan användas till att analysera dragen i en återberättande text; Andra är biografier, faktiska data, kommentarer om personliga erfarenheter eller en produkt av enkel historisk forskning. Allt detta kan användas till att skriva berättelser. Nedan kan lärare hitta förslag på hur man kan använda berättelserna i klassrummet.

1. Svenska

   Svensklärare skulle kunna använda några av berättelserna när man arbetar med textförståelse, beskrivningar, sammanfattningar eller textproduktion. En bild eller ett familjeträd skulle kunna göra en text mer levande. Läraren skulle också kunna be eleverna att ändra slutet på en berättelse, koppla samman berättelsen med en saga eller att introducera ett nytt sätt att använda sin fantasi vid textproduktion. Eftersom materialet i e-boken är multimodalt presenterar det även tips på hur man kan jobba med multimodalitet. De huvudsakliga texttyperna som man kan hitta i detta multimodala material är berättelser och beskrivningar som kan användas när man arbetar med grammatik t ex tempus, sammansatta ord, subjekt och objekt mm.

2. Svenska som andraspråk

   Berättelserna i e-boken kan användas till att jämföra olika språkliga strukturer men självklart kan de också användas i annan språkundervisning. Eftersom berättelserna är skrivna på olika språk (engelska, svenska, italienska och grekiska) kan lärarna be eleverna skriva deras egna berättelser på olika språk (t ex italienska (L1) och engelska (L2)) och sedan fortsätta med transspråkande aktiviteter.

3. Geografi, historia och samhällskunskap

   Berättelser som handlar om resor (förändringar, förflyttningar från en plats till en annan) kan användas till att prata om geografi, t ex kan invandring och generella demografiska förändringar förr i tiden (grekiska, italienska och svenska immigranter i USA) jämföras med dagens befolkningsrörelser. På samma sätt kan demografiska förändringar kopplas samman med historiska händelser. Detta kan användas för att främja kritiskt tänkande genom att jämföra nutid och dåtid. Beroende på berättelsens specifika innehåll kan varje berättelse ge möjlighet att skapa specifika aktiviteter relaterade till samhällskunskap (nationell och europeisk). Frågor som rör olika skolämnen, som samhällskunskap, biologi, religion etc. går att diskutera med utgångspunkt från delar av varje berättelses innehåll.

4. Musik

   Några av berättelserna tar speciellt upp musik som en del som karaktäriserar personliga och globala identiteter. Detta gör att innehållet i dessa berättelser kan användas i ämnet musik. Musik kan också användas som en resurs för att finna mening.

5. NO, teknik och bild

   Berättelserna har olika syften vilka ofta representerar en specifik (regional) eller en allmän (internationell) kultur. I vilket fall kan de studeras från olika håll; från ett historiskt perspektiv (hur sammanhang, livsstil, människors vanor, jobb mm ändras med tiden), från ett teknik/ NO perspektiv (hur fungerar gamla telefoner, vilka vetenskapliga metoder styr deras funktion, mm), från ett bild perspektiv (design, smak, användandet av olika mediala verktyg mm). I själva verket var den visuella representationen av en berättelse en av de didaktiska elementen relaterade till dess införlivande på skärmen.

6. Idrott – aktiviteter

   Näringslära, ätvanor och fysisk aktivitet (dans, taekwondo, brottning) kan bli områden där läraren kan ge olika perspektiv och diskutera kulturella vanor inom varje område. Lärare och elever kan också diskutera historiska och kulturella teman i idrott eller gå vidare till olika metoder. De olympiska spelen från förr i tiden och nutiden kan också kombineras med det material som tillhandahålls.