Min musik mina minnen

Musik… Det finns många sätt att beskriva det på; det kan vara verklighetsflykt, en känsla eller bara en fritidsaktivitet. Det kan också förknippas med minnen, så som ett barndomsminne, något trevligt. Musik innebär inte bara något som spelas på en MP3-spelare: det är en hemlig trädgård dit man kan gå ensam när ingen förstår oss. Det är vad musik är för mig. Jag heter Eleonora och jag är 12 år gammal; jag ska försöka att beskriva mitt liv genom musiken jag älskar. Musik har alltid spelat en stor roll i mitt liv och med den följer många minnen från när jag var riktigt ung. När jag var fyra år gammal längtade jag efter att höra signaturen till en tecknad filmserie jag på som hette ”Biet Maya”. Jag minns att jag har tittat på samma avsnitt varje kväll i en månad och det hette: ”Den blåsiga dagen”. Varje kväll efter middagen gick jag till min plats nära tv:n och började att titta på min favoritserie, sjöng med i signaturen som jag kunde utantill! Jag dyrkade den eftersom jag kunde förstå orden och de gjorde mig glad. Jag har ett annat minne kopplat till musik: min syster var nyfödd, jag var fem eller sex år gammal och min mamma och jag dansade till en italiensk låtskrivares sång, Elisa; jag minns inte exakt vilken sång det var men jag minns att den var söt och fick mig att känna mig trygg. Jag minns också att min syster höll på att spotta ut sin napp och min mamma och var tvungna att sluta dansa för att plocka upp nappen från golvet. Hon behövde uppmärksamhet!

Nu upptäckte några av de andra låtskrivarna som Sfera Ebbasta, Ghali, italienska låtskrivare som mest skrev ”skräplåtar”.

Det finns en sång i alla fall som jag tycker mest om och som är annorlunda mot de andra: ”Vivere a colori” (Färgglatt leverne) av Alessandra Amoroso. Jag blev kär i den sången när jag hörde den första gången!Kanske är det för att orden beskriver mig… Jag vet inte. Jag vet bara att när jag lyssnar på den känner jag mig otroligt glad, sprudlande, jag glömmer var jag är och jag tänker bara på att dansa och sjunga tills världen slutar att existera! Texten tycker jag mest om hos sången är: ”Och jag tror att du är en blomma, med en sällsynt färg, som kan stå still och titta bort, och över vad du kan se, och över vad du kan höra…: det är helt enkelt fantastiskt; den handlar om kärlek, men inte på det vanliga sättet, den handlar om drömmar som blir ambitioner. Det handlar om en kärlek som inte är rädd för att bli avslöjad och den tillkännager sig för världen. Musik kommer alltid att vara min ”hemliga trädgård”, den kommer alltid att finnas där när jag behöver den och jag vet att den alltid kommer att hjälpa mig, den kommer alltid att vara en del av mitt liv. Vi lyssnar på musik för att höra orden ingen någonsin har sagt till oss.